Spelutveckling är en komplex process där många unika färdigheter krävs. Om man även tar med globalisering och marknadsföring i ekvationen så har man att göra med över ett dussin specialiserade team som arbetar med ett enda spel. Som utvecklare eller utgivare undrar du då kanske hur du hanterar allt detta på bästa möjliga sätt.
Det finns flera olika sätt att hantera utlokalisering inom spelutveckling – allt från att anlita flera specialiserade leverantörer eller samarbeta med en enda leverantör till att inte utlokalisera någonting alls. Alla dessa lösningar har sina fördelar, nackdelar och optimala användningsområden, men i takt med att spelutveckling som område utvecklas kan man se en tendens mot en metod i synnerhet.
Historien om utlokalisering inom spelutveckling i korthet
Under spelutvecklingens tidiga dagar, i synnerhet under 80- och 90-talet, skötte studior vanligtvis hela produktionen internt. Men i takt med att spel blev mer sofistikerade blev det allt svårare för ett enda team att hantera alla specialiserade uppgifter på egen hand. Detta ledde till framväxten av externa leverantörer som specialiserade sig på kringområden som lokalisering, kvalitetssäkring och marknadsföring. De flesta leverantörer hade ingen områdesövergripande expertis och tillhandahöll därför endast en enda tjänst. Detta gav upphov till ett behov för utlokalisering som splittrade marknaden och tvingade utgivare att förlita sig på flera olika partner för att slutföra ett enda spel.
Spelbranschen har upplevt en explosiv tillväxt under det senaste årtiondet – efterfrågan och spelarnas förväntningar blir större för varje dag som går. På grund av nyare spels enorma skala och komplexitet har utlokalisering blivit ett måste för alla utom de mest resursstarka branschjättarna (och ibland även för dem!), vilket har lett till ett skifte mot mer holistiska utlokaliseringsmetoder.
Med tiden har specialiserade leverantörer skaffat sig mer erfarenhet, expertis och personal, vilket gör att de kan tillhandahålla flera tjänster och till och med genomgående stöd under hela spelutvecklingscykeln. Detta är dock inte någon allmänt vedertagen praxis – många studior förlitar sig fortfarande på flera partner och hänvisar till flexibilitet, riskminimering och tillgång till högspecialiserad teknisk expertis som viktiga faktorer för beslutet.
Men även om leverantörsfragmentering ger vissa fördelar medför den också utmaningar som man inte kan bortse från. I takt med att spelutvecklingen blir allt mer sammankopplad och systemdriven börjar många utvecklare ifrågasätta om det faktiskt är värt det att hantera flera leverantörer.